Hade jag vart en häst hade jag blivit utdömd !

Nu har jag vart ute och gjort stallet och tagit in hästarna för kvällen. Trots att jag är förkyld och trött så gick det faktiskt hyffsat snabbt. 
Inatt hoppas jag att jag får sova bättre och om jag bara kunde hitta mina tabletter så hade det nog blivit ännu lättare. Jag får ta en ordentlig titt i hyllan ikväll.
 
Apropå tabletterna så tänkte jag berätta hur läget är med min rygg och allt det där just nu:
 
Ni som har följt min blogg ett tag vet att jag skadade ryggen sommaren 2011 på jobbet. Jag slog i svanskotan i en traktorkärra och föll också av den. Någon dag senare hade jag en sån fruktansvärd smärta i nacken så jag besökte en läkare som konstaterade vad jag misstänkte: whiplash. 
Jag blev sjukskriven i 2½ vecka och återgick sen till jobbet.
 
Sen dess har mitt liv vart fylld med smärta på olika ställen i kroppen, det värsta ställena är vänster jumskel, nacken, bröstryggen, mellanryggen och ländryggen. Jag har vart på en rad läkarbesök och en massa sjukgymnastik. Hos läkaren har jag fått en hög med tabletter som inte hjälper och hos sjukgymnastiken har jag provat T.E.N.S, ultraljudsbehandling, akupunktur och det vanligaste alternativet, träning. Inget utav det har gjort skillnad.
 
Jag har gjort en MR på bäckenet och ländryggen som visade en ihopläkt fraktur på blygdbenet, en skada på ett muskelfäste i närheten och en omformad disk i ländryggen. Jag har fortfarande inte fått hjälp med att få bort smärtan därifrån och jag har nu svårt att gå och springa pga jumskeln och halkar jag eller trampar snett har jag riktigt ont i jumskeln någon vecka efteråt. Vissa dagar är det så illa att jag får ont av att skritta Sunnie. 
 
Det senaste jag har prövat är en vanlig röntgen på ryggen (som jag för övrigt fick tjata mig till) eftersom jag har problem att sova på nätterna då jag har så ont i ryggen att jag inte får luft. Innan jag fick komma till röntgen så prövade jag allt hos sjukgymnast, utan något resultat.
Resultatet från röntgen fick jag förra veckan och det visade sig att jag har skolios på ryggraden. Inget ovanligt då rätt så många människor har det och vissa har det utan att ens känna av det. Min läkare tror att jag är ett av de fallen som inte känner smärta från min skolios (trots att skoliosen sitter på de 2 ställena jag har mest ont) och de har nu skickat tillbaka mig till sjukgymnasten.
 
Enligt läkaren finns det alltså inget synligt fel på mig. Jag undrar då såklart: varför har jag då så ont ? 
Jag har ju mina egna teorier om att frakturen i blygdbenet har läkt ihop fel eller att skadan i muskelfästet fortfarande spökar och jag därför har ont i jumskeln.
Jag tror att den omformade disken i ländryggen trycker på någon nerv eller något liknande och orsakar min outhärdliga smärta i vänster skinka.
Och jag tror eventuellt att det är skoliosen som gör att jag inte kan sova på nätterna och ligger och vrider mig i smärta.
 
Eller så har jag samma sjukdom som min mamma, fibromyalgi, och det är därför jag har ont på olika ställen i kroppen hela tiden och då kommer jag att få leva med det i resten av mitt liv. Men det tror ju såklart inte läkaren heller. 
 
Nu försöker jag få försäkringen att täcka alla kostnader med sjukhus, sjukgymnastik och läkemedel. Men när jag har skickat in tusen papper till ett försäkringsbolag så vill de skicka över mig till ett annat och då börjar hela proceduren om. Snart lägger jag ner skiten och lägger mig och dör, då slipper jag lida i resten av mitt liv. Hade jag vart en häst hade jag blivit utdömd vid det här laget !
 
 
Förlåt för romanen men det är bra att kunna kolla tillbaka på hur problemen med skadorna har varit. Desto mindre roligt för er att läsa kanske..
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0