Jag blir galen på att vara hästägare för tillfället ! Tänk om hästarna bara kunde förstå sitt eget bästa ? 

 

Imorse var det isgata på gårdsplanen så jag kunde inte släppa ut hästarna. Dom fick istället komma ut när jag kom hem från jobbet och isen hade smält.

Sunnie brukar näst intill aldrig springa i hagen i onödan, hon brukar liksom komma en bit bakom dom andra två och bara grinar på dom när dom springer. Så jag la ut lunchhöet och släppte ut henne först. Hon tog något travsteg men började sen äta. Men när jag kom med Platina och Chilli så fick Sunnie fnatt och började springa (tydligen så väckte boxvilan liv i den tråkiga gamla tanten till och med) vilket gjorde att Chilli började busa runt också. Jag försökte få tag på Sunnie, även om hon inte sprang jättemycket så var det för mycket, men hon tyckte ju att hon levde livet så hon hade inte alls lust att komma till mig. Tjälen i marken plus den geggiga ytan gjorde att först Chilli halkade och gick omkull. Det gick bra med honom men då fick jag ännu mer panik att få fast Sunnie innan hon gjorde likadant. Tyvärr så hann jag inte det för 20 sekunder efter stupade Sunnie. En lugn och långsam vurpa i uppförsbacke, men ändå. Jäkla häst ! 

Så nu står hon i sjukhagen och får skämmas. Där får hon väl gå någon/några dagar till hennes glädje över att vara ute har lagt sig. Och när jag väl ska släppa ut henne i den stora hagen igen så får hon först gå i sjukhagen i några timmar. Dessa hästar..