God morgon !

 

Som ni såg så red jag Sunnie igår, vilken underbar känsla ! Jag har fått rida mycket fina hästar det sista men att komma upp på Sunnie igen kändes som att hitta hem, så himla rätt. Det kändes som vi aldrig haft något uppehåll på 7 veckor, som att jag ridit henne varje dag.

Tanken på att hon kanske inte går att rida framöver är hjärtekrossande, särskillt när hon blev så glad att äntligen få komma ut igen. Tidigare har hon inte brytt sig så mycket när hon har vilat längre perioder men denna gången har hon förändrats lite i humöret och blivit så uttråkad. Hon skulle inte gilla att bara vara sällskapshäst.

 

Nu rider jag på och njuter så mycket jag kan i 4 veckor och så håller jag tummar och tår för att vi får ett bra besked vid återbesöket !