Jag ska börja med att säga att jag verkligen gillar deras utebana ! Lagom stor och med bra underlag och Sunnie verkade gilla den också. 

Till första klassen, som var en 1m, fick vi en kort framridning men Sunnie kändes fräsch och hoppade bra. Framhoppningen hölls i ridhuset som var stort och man hade mycket plats. Så ingen stressig och trång framridning där inte. 

Så kom vi in på banan. Jag var inte sådär hypernervös som jag kan vara innan vissa starter utan vi bara tog hindren som de kom och red på känsla istället för att rida med handbromsen i mot hindren. Visst, vi kom nära på något hinder då jag blev lite fast i handen i anridningen men jag hade en bra känsla hela vägen. 

På hinder nr 4 fick man välja mellan ett vanligt räcke och ett räcke med en vattenmatta under. Vi valde vattenmattan och kom lite nära men Sunnie drog allt upp benen.

Under tiden vi red banan tänkte jag på att jag inte var nervös längre utan bara otroligt taggad och fokuserad. Jag red på ett hinder i taget och skapade faktiskt bra förutsättningar för oss.  

Så kom vi till omhoppning och vad jag red ! Och Sunnie var verkligen med mig hela omhoppningen. Jag kunde trycka av henne ganska stort på några hinder utan att hon tvekade och hon hoppade bra. 

I anridningen till sista hindret gjorde jag något som jag aldrig hade klarat för ett år sen. Jag släppte i handen och bara red fram, fram, fram. Vi kom stort och utan ett uns tvekan från varken mig eller Sunnie så tog vi av, klarade oxern och var därmed felfria och med en bra tid.

Vi la oss på en 2a plats och jag var så stolt ! Jag och Sunnie hade precis gjort en utav våra bästa rundor och utan tvekan våran bästa omhoppning. 

Det var några ekipage efter oss och vi väntade nervöst på om våran ritt skulle räcka till en placering. En tjej gick in och red snabbt och snyggt och gick upp i ledning men ingen annan gick om oss och vi blev 3e placerade.

Jag kan säga att jag var en glad tjej som satt på min häst under prisutdelningen i spöregn. Min och Sunnies andra placering någonsin !

Till andra klassen, som var en 1.05m, så hade 3e placeringen stigit Sunnie lite åt huvudet för hon lyfte knappt på fötterna över hindren på framhoppningen.

Skämt åsido så var Sunnie lite loj på framhoppningen men gjorde allt jag bad henne om. 

Vi gick in på banan, fick startsignal och även här var jag lugn och fokuserad. Mot det första hindret kom vi stort och med ritten i 1m i färskt minne så ville jag trycka av henne. Sunnie tyckte dock inte samma sak utan trampade om och la sen in en nit. Rätt så dumt av mig att vilja ta av stort på första hindret men det är lätt att vara efterklok. 

På andra försöket kom vi över och sen gick det felfritt fram till hinder nr 5, kombinationen. Vi kom stort in och Sunnie gjorde samma sak som på 1an och trampade om, hoppade a-hindret och stannade sen på b-hindret. Lite surt, jag vet att hon hade klarat det hur bra som helst men hon tappade självförtroendet lite. 

På andra försöket hoppade hon bra, med några smackningar och lite uppmuntran. Vi hoppade de sista 2 hindren och var klara med banan. 

Allt som allt fick vi 19 fel. En dålig runda på papper men en helt okej runda enligt mig då Sunnie hoppade fina språng och jag red på känsla. 

Sammanfattningsvis var det en bra tävling och jag är väldigt nöjd med min och Sunnies insats. Nu kan jag inte vänta tills vi får starta nästa gång, i Essunga den 30e juni !