Nu har hästarna ätit sig mätta och står mest vid vattnet och päser. I början vände dom och gick så fort vi kom i närheten, rädda för att vi skulle ta dom från åkern. Nu kommer som när vi visslar och vill mer än gärna bli klappade och kliade. Dom är nog lite fundersamma på när dom ska få komma in i stallet och sova, första natten ute varje år brukar ju vara lite så. 

Strömmen funkar nu i alla fall, stackars Stina var den som prövade. Förhoppningsvis har hon lärt sig att inte gå in i hästhagen mer..

 

Nu är vi på väg till Skara och bilträff. Kanske att vi stannar förbi Philip och Elin på vägen hem och festar lite. Eller så blir det raka vägen hem till sängen. Både jag och Tompa går på våra extrabatterier och har gjort dom senaste veckorna. Huvudet är grötigt, jag känner mig konstant bakfull och kroppen har sagt tack och hej för länge sen. Fast äh, sova kan vi göra när vi är döda !