Jag är så imponerad av Obama alltså, vilken kille !

 

Idag hade han sällskap inne när han gjordes iordning eftersom Sunnie följde med ut och då stog han och halvsov hela tiden.

Eftersom han inte har några skor bak och därmed inte går att brodda så red vi på två av vallarna. Jag har vart lite lat och inte broddat Sunnie än heller, det är ju så smidigt att rida på vallen, hehe.

 

Vi skrittade, travade och klättrade lite grann. Obama brydde sig inte om att gå iväg från Sunnie och han brydde sig inte heller om Sunnie travade ifrån honom. Vilken unghäst är så snäll ute på en stor vall liksom, jätteroligt ! Nästa gång ska han få gå där själv så får jag se vad han tycker om det.

 

Tompa red Sunnie och travade lite så jag fick se hur hon rör sig. Hon såg fräsch ut och tyckte det var väldigt roligt att komma ut igen. 

Äntligen kanske jag har lite medvind med hästarna nu. Men det är knappt så jag vågar hoppas på det. Det känns som jag lever på lånad lycka just nu.

Jag har ju egentligen lovat mig själv att aldrig mer låna hem någon annans häst. Nu står jag ändå här med Obama i stallet och är livrädd för att det ska hända honom något. Men man kan inte leva i rädsla hela livet, man måste våga chansa lite. Men det är läskigt..