Hej hej.
Jag heter Ellinor Bergkvist, jag är 17 år, jag har en egen ponny som heter Castor som är snart 4 år.



3e ridturen på Castor.




    Emelie hade en blogg tävling för ett tag sedan och det var jag som vann :) Så nu ska jag försöka underhålla er en stund. 

 Min syster och Emelie har gått i samma klass i väldigt många år vi har även bott i samma by i ett antal år, så jag har väl på något sett alltid ”följt” hennes häst liv, jag har iaf haft koll på vad hon haft för hästar och ponnyer och Min syster har delat med sig lite information då hon varit med som hästskötare på några tävlingar? Jag kan ju inte direkt säga att jag känner henne (inte som super bra kompisar gör) men jag vet vem hon är, vad hon har för hästar, mm typ det som ni som läser bloggen vet. Min uppfattning av Emelie är att hon är snäll, omtänksam och att hon vet vad hon vill, Jag anser att hon är tydlig i både sitt kroppsspråk och tal. Vilket är guld värt så som bland folk och runt hästar! 

    Det ämnet jag ska gästblogga om är med och motgångar, positiv och negativ kritik och även lite allmänt snack. Jag ska försöka att inte skriva ett bibel långt inlägg.

Människan som individ är väldigt duktig på att tänka negativt, Ofta klagar vi gärna på något som är svårt än att skryta om det som är bra? Och många gånger även när vi hanterar hästarna, Jag ska ta ett exempel som handlar om mig och min ponny.
I November halkade min häst när han skulle in från hagen, han fläkte sig och slog i huvudet och sen korset/bäckenet. Men då han gick efteråt och även travade fint trodde vi inte det skulle vara någon fara. Men dagen efter när jag skulle ta ut hästarna gick jag inte med mig Castor, (jag ledde honom och shettisen tillsammans) först trodde jag bara att han va ”rädd” för något då vi hade lite saker ståendes i stora porten men när Gangster var ute vände jag mig om för att kolla varför Castor inte kom med, då visade det sig att han inte kunde sätta ner benet. Alla hästägares mardröm!
Martina som jag då bodde hos kom ut och hjälpte mig att få in honom i stallet igen och jag fick springa in till huset och ringa till Husaby hästklinik. Först ville dom inte ta imot oss då skadan var så ny, men jag gav mig inte. Så vi fick en tid och tog oss dit direkt på morgonen. Det visade sig att han hade en riktigt illa skada på si-leden och veterinären visste väl inte riktigt hur det skulle gå. Men jag fick ett recept på Metacam och rekommendation om boxvila i 3 veckor sen återbesök.

Han återhämtade sig bättre än vad det var trott på dem 3 veckorna. Men självklart såg jag bara negativt på allt. Istället för att tänka positivt på utvecklingen innan, under och nu efter har jag bara varit jätte negativ och det har slutat med att jag inte har tyckt det varit så kul med hästar det senaste. Mina medmänniskor har stöttat och försökt få mig att se lite positivt på allt, han behövde ju trotts allt en unghäst vila. Men istället har jag bara sagt ja men fattar ni inte jag vill ju RIDA!
Men iaf, nu när vi börjat med igång sättningen sådär 3 månader senare och en helt friskförklarad häst först nu börjar jag se positivt på livet i stallet igen.  Jag får fortfarande inte rida men det börjar närma sig. Tyvärr har jag haft fel syn på min bästa kompis dom senaste månaderna. Jag kunde ju liksom tänkt såhär istället, han börjar bli bra nu, han är helt halt fri, han går på transporten utan att tveka, han är snäll, glad och positiv fast han har stått på box i 2 månader.     

Jag vet inte om någon känner igen sig? Är ni också sådana som lägger mer energi på ”problem” än på det som faktiskt funkar? Har man en häst som kan prestera bra, eller som kanske är 100 % trafiksäker men som kanske bråkar när man ska lasta så ser man lastningen som något större än trafiksäkerheten. Är det för att vi förväntar oss att våra vänner ska vara perfekta, felfria? Men är vi själva felfria? Gör du som person aldrig något fel? Jag tror att vi måste ändra våra tankar lite, kan man inte försöka tänka mera positivt på det som istället går bra, än att sitta och grina över det som inte funkar? 

 Jag tycker att vi alla ska göra som en gammal ridlärare till mig sa: ”När ni ridit klart idag, ta då med er 3 positiva saker och sen 3 negativa saker, fundera över dom negativa en liten stund och försök lösa problemet i tankarna, utan häst och sen testa lösningen nästa gång ni rider och sen så pratar ni bara om dom positiva resten av veckan”. Jag trodde aldrig detta skulle funka men det gjorde det verkligen. Så mitt tips är att prova detta, ni kommer ha mycket roligare i stallet och ni kommer lära er otroligt mycket mer.

Ja det gick ju sådär att inte skriva en bibel men ja. Hoppas ni lärde er något av detta inlägget. Vill ni läsa mer av det jag skrivit kan ni kolla in min blogg. elliebergkvist.devote.se

Kramar Ellinor


Ellinors fd ponnyer:


Optimus prime, några veckor innan han blev halt pga sin gamla skada som ingen visste om :/






Rubiina, en problemponny som jag ägde ett tag men som nu flyttat till en annan tjej, där det går bra vad jag förstått.