Det sista har det pratats en del om att vara för stor för sin ponny och jag tänkte dela med mig av min åsikt i detta ämnet.

Ponnytiden är ju en underbart rolig tid med mycket kärlek och upplevelser med sin ponny. Självklart så är det tufft att sälja sin bästa vän den dagen man växt ur ponnyn.
Man är ponnyryttare under en så kort tid om man jämför med hur lång tid man har på sig att rida storhäst och därför tror jag att det är så svårt att "släppa taget" om sin ponny. Man vet att man aldrig kommer få ponnytiden tillbaka.



Min första ponny Molly.

De flesta ponnyryttarna resonerar såhär: "Så länge det känns bra i ridningen så är du inte för stor för din ponny." Och det kan väl stämma till en viss del men jag tror att man går lite på hur det brukar kännas. "Såhär har det kännts i ett halvår och det känns likadant nu = det känns bra." För många utav de ryttare som säger att det känns bra i ridningen är alldeles för stora på sina ponnyer.


Jag kan själv inte förstå mig på ryttare som är uppenbart förstora för sina ponnys och som tittar på bilder och säger: "Jag kan ju rida min ponny minst ett år till !"
Hur kan man inte se att man är förstor ??

Här har vi ett exempel:



Jag på min C-ponny Ellen.

När den här bilden är tagen så är jag för stor på min ponny. Inte extremt, men tillräckligt. Det var först när jag var såhär stor som jag klarade av att rida henne eftersom hon kunde vara så jävlig, men jag tyckte att jag var för stor. Och det var också här någon gång vi satte ut henne på annons.

Det är ju oftast när man börjar bli för stor som framgångarna kommer eftersom man då verkligen "kommer åt" ponnyn. Det kan bidra till att det är ett så skrämmande moment att sälja sin ponny: att sälja sin rosettplockare och börja om från början på en ny ponny/häst.


Men om man säger såhär då: En ryttare som är för stor för sin ponny tycker att det känns bra i ridningen och är ute och tävlar som vanligt. Då tycker man att överdomaren kanske kan kliva in och säga att det faktiskt inte ser proportionerligt ut, för det ska det göra på tävling. Men aldrig har jag hört talas om att en överdomare haft ett snack med förstora ryttare.
På en tävling för länge sen var det en ryttare som var ca 1.60 lång som hoppade en Lokal LC bana på en liten, liten shettlandsponny. Överdomaren såg detta men sa inte ett ljud. Då kan man undra vad de där överdomarna gör egentligen.

Det är också många ponnyryttare som har kvar sina ponnys eftersom "de har frågat sin tränare och han/hon sa att de inte var för stora". Där kan man ju också börja undra..


Värst är det ändå på dressyrtävlingar. Där tar inte hästen lika mycket stryk om du är för lång och det ser man ju. På mer än hälften av alla dressyrryttare hänger ju fötterna och dinglar långt under magen. Hur kan det klassas som proportionerligt ? Jag förstår det verkligen inte !

Sen ska man inte bara prata om ponnyryttare. Det finns storhästryttare som är för stora för sina hästar också men det ser man inte lika ofta.



En utav de sista tävlingarna på min D-ponny, Nora, eftersom jag började växa ur henne.


Det var min åsikt om att vara för stor för sin ponny. Får du kommentarer om att du är för stor så är det oftast sant !