Dagens ridpass såg ut som så att jag red fram på grusvägen och fortsatte sen rida i padocken. 

Sunnie var lite spänd och ofokuserad till en början men efter några varv i padocken blev hon bättre. Jag kom nog åt henne riktigt bra i padocken, hon var stadig i formen, trampade under sig fint och frustade som ett ånglok (vilket hon aldrig gjort innan). 
Det är ju en positiv sak med att padocken är så liten. Jag rider henne i ett bra tempo och eftersom vi hela tiden måste svänga för att hålla oss inom padockens ramar så kommer jag åt bakbenen på henne. Super, eftersom det är vårat problem. 

Men eftersom den är så liten så gäller det också att inte rida där för ofta så att hon inte tappar framåtbjudningen och för att det inte ska slita för mycket på henne. 

Jag är nöjd med dagens ridpass, vilken fin häst jag har !




Bild från förra veckan.