Jag började skriva på ett 100% ärligt inlägg för att sen inse att det var alldeles för ärligt. Jag tror att många i min omgivning inte har en aning om vad som går igenom mitt huvud nu för tiden och det är bäst att hålla det så. 

 

En sak som jag tänkt ta upp här ändå är min osäkerhet.

De senaste åren har jag jobbat stenhårt på att kunna stå på egna ben och att få styrka från mig själv. Jag hatar att vara beroende av andra men har vart det den största delen av mitt liv. 

Jag trodde att jag hade kommit en bit på vägen med att vara mer självständig, för jag har faktiskt blivit starkare det sista. Men det visade sig bara vara en mask jag satt på mig inför personerna omkring mig och tydligen hade jag lyckats maskera mig så bra att jag till och med trodde på det själv. 

För jag har inte blivit mer självständig, det märker jag nu.