I lördags red vi bort till padocken för att hoppa och Sunnie tyckte att det var det roligaste hon gjort på länge !

 

Jag red fram lite lätt i skritt, trav och galopp och började sen trava över bommar. Hon vill gärna komma upp i formen när vi travar över bommar så jag försökte få henne att slappna av och sänka sig lite. 

När hon gjorde det bra så hoppade vi 4 studs på svagt böjt spår. Där hade hon bråttom och rusade lite men desto snabbare hon kom in desto mer var hon tvungen att jobba inne i studsen för att få plats och inte riva. Kvick i benen var hon i alla fall för hon var inte i en enda bom. 

 

Efter studsen rullade vi på ett lågt räcke i båda varven några gånger. Detta tyckte Sunnie var lajbans och tog bettet det sista galoppsprånget innan hindret och sen fick jag inte stopp på henne förrän 15 meter efter. Eftersom det var första hoppningen för detta året och vi hoppade så lågt så lät jag henne hållas, förutom någon halt i anridningen till hindret för att få bättre kontakt. Jag ville att hon skulle komma ifrån första träningen med inställningen att det var roligt och lätt, och det gjorde hon garanterat !

 

Som sista språng satte vi upp ett lågt räcke med ett galoppsprång till ett räcke på kanske 90cm. 

Nu kunde hon inte ta fart på samma sätt som innan och backade istället av lite, vilket jag hade hoppats på. När jag satt upp ordentligt mellan dom två räckena så fick hon till ett riktigt fint språng på det höga och där avslutade vi för dagen.

 

Jag tycker det är jätteroligt att Sunnie gick in med en så positiv inställning till hinder, jag satt bara och skrattade på hennes rygg när hon studsade iväg. Det märktes verkligen att hon har saknat att hoppa. Nu ska jag bevara hennes härliga självförtroende för att vi ska kunna leverera bra rundor på tävlingsbanorna !