Det var en mysig liten tävlingsplats vi kom fram till och strax efter vi anlänt kom även My körandes. Vi gick banan ihop och gjorde sen i ordning hästarna. 

 

Sunnie var så himla fin att rida på framridningen. Mjuk, lösgjord och positiv. Jag fick väcka henne lite i galoppen först och efter det var även galoppen som en dröm. Jag kunde sitta och bara njuta på en superfin häst helt enkelt, allas mål på en framridning. 

 

Framhoppningen fortsatte likadant, hon var allert för skänkeln och hoppade fina språng och vi kom rätt varje gång. Efter hindren ruskade hon på huvudet, höjde ryggen och studsade. Det är hennes sätt att visa att hon tycker det vi håller på med är roligt. 

 

Vi var ute i lite för god tid så vi fick vänta på att få komma in och hoppa. Det gjorde nog att både jag och Sunnie slappnade av lite för mycket för när vi kom in på banan och skulle hoppa fram på hinder nr 1 så kom vi helt fel och fick ett stopp. 

När vi sen red banan i 80cm så kom jag aldrig till någon bra ridning. Jag red alldeles för mycket med handen och blev inte klar i tid till hindren utan blev istället backandes i anridningen. Nu var det ju ett litet ridhus vi hoppade i och det blev mest sväng, sväng, sväng hela tiden, och det är vi inte vana vid, så det var väl inte så konstigt egentligen. Sunnie gjorde i alla fall sitt bästa och var väldigt snabb upp med benen när vi kom för nära. 

I 90cm hade vi lite mer tryck i galoppen men då blev det lite av och på istället. Men samma där, Sunnie räddade oss många gånger och även där fick vi en felfri runda. Duktiga häst ♥

 

 

Sammanfattat då så har jag en väldigt fin häst som alltid gör sitt bästa. Jag själv måste våga rida mer och lita på att Sunnie tar av stort om jag ber henne om det. I Tidaholm om två veckor ska jag prestera mycket bättre !

 

 

Jag lägger inte upp filmerna då dom var alldeles för mörka och skakiga. Däremot kommer det mer bilder :)