Självklart lyckades Sunnie få mig på bättre humör !

 

Vi kom över mossen, även om det var precis på gränsen till för surt trots torkan som är nu, och provade den kortaste grusvägen ut till 42:an. Sunnie var först lite spänd men slappnade sen av riktigt fint och kom till bra arbete både i traven och galoppen. 

Vi såg ett litet vildsvin och hörde ett till prasslande i buskarna. Sunnie har inte sett något vildsvin innan, och jag bara på lite längre håll, och hon tyckte verkligen inte om dom ! Men här får vi vänja oss då det finns ganska mycket vildsvin här omkring. 

 

En jättemysig ridtur men jag ska leta upp en omväg skogen så att vi slipper rida över mossen. Denna vägen är inte optimal för Sunnie heller då det är så mycket upp och ner.